Lasaretts-besök

Idag har vi varit på lasarettet med O igen. För att göra en lång historia kort så fick han i september ett krampanfall och ytterligare ett i december. Efter utredning så har det visat att det är epilepsi som han har. Förutom att de gjort sömn-EEG på honom, som visade en "avvikande aktivitet" i hjärnan vid insomnande,t så har de även gjort en magnetröntgen. Det visade en avvikelse i hjärnan som han haft sen han låg i magen. Inget nytillkommet alltså, men det är inte förrän nu som epilepsin visat sig.
 Den avvikelsen är också orsaken till hans språkstörning (den däremot visade sig redan när han skulle till att börja prata). Vidare utredning pågår, närmast ska det göras en ny sömn-EEG när han nu har medicinerat ett tag.
 Förutom det så håller skolpsykologen på med en utredning för att se om det finns andra svårigheter för honom, men hittills vad han har sett så är det "bara" det språkliga som han har problem med. Hoppas hoppas att det inte tillkommer mera när han är färdig med utredningen. 🙏

Måste försöka plugga en stund nu. Jag har muntlig examination på fredag, sen är första kursen klar
*skitnervös* 😅

Börjat plugga

Som överskriften förtäljer, så jaaa! Jag har äntligen kommit igång att plugga igen. Som jag förhalat det, så är det så skönt att vara igång. Pluggar på distans så sitter hemma vid datorn och det är väl på gott och ont. Fördelen är att slippa tjafs om vem som ska vabba när någon är sjuk. Och det passar mig bra att styra över min egen tid. Sån är jag. Det negativa är väl just det att styra över sin tid, att verkligen göra det som man ska. Skygglapparna på för tvätthögar och dammråttorna 😂

 En del annat som händer just nu också...Dottern som har sagts att hon har ADD (enligt BUP´s utredning från 3 år sen). Nu har en psykolog gjort en ny utredning och den visade något annat, nämligen autism. Viss skillnad! Men det skulle samtidigt förklara väldigt mycket. Var åtminstone väldigt skönt att få träffa en psykolog som verkligen förstod sig på dottern och som lyssnade både på henne och på oss. Är så fruktansvärt trött på att alltid få kommentarer som "Det är för att hon inte gått på förskolan" och "det är för att du har så många barn, du hinner inte med henne" och bla bla bla. Att alla hennes problem alltid har skyllts på hur vi (framförallt jag) brister som förälder. När man hela tiden har kämpat för att att någon ska lyssna och att man skulle få någon hjälp. Istället har det fortsatts skickas hem läxor i massor åt henne (som hon knölar ihop och slänger för att hon inte förstår ett jota av det) och jag blir kritiserad för att jag "inte hinner" hjälpa henne för att jag har för många barn...Nu börjar det äntligen bli annat. Vi väntar ännu på att komma in till BUP, men under tiden så har skolan åtminstone vidtagit de åtgärder de kan så länge, så hon ska få ha meningsfulla skoldagar och inte bara sitta av tiden och känna det som att hon är korkad för att hon inte förstår vad klasskamraterna gör.

Nä, åter till pluggandet!

Kram