I väntan på någe gott så syr jag...alla mina barn har varit riktiga spy-pellar+ dreggel-dito när bissingarna kommer så det lär inte bli något undantag denna gången...
Provar mig fram med olika varianter, får se vilken det blir "mass-produktion" av.
Bara några dagar kvar tills vi får se den lille i magen. Samtidigt som dagen D närmar sig ökar min nervositet över att allt ska vara bra därinne med den lilla/lille. För varje gång har min oro blivit värre. Har man haft turen att få så många friska välskapa barn som jag så måste väl också risken att det inte ska gå bra även den här gången öka, eller??? Fruktansvärt att gå och känna så! Till och med så att jag tog ett beslut för mig själv att jag inget mera ska sticka eller sy till den lill* förrän efter RUL. Så att jag får en bekräftelse på att det är värt att fortsätta bebis-plagg-produktionen.
Puuh, bara å vänta....det är ju vad det hela graviditeten går ut på. Först vänta tills man plussar. Sen vänta till de 12 magiska veckorna har passerat. Sen väntan på RUL för att se att allt fortskrider som det ska. Sen är det väntan på BF och någon dag till innan första värken kommer och man står där och undrar om man är riktigt klok! Min första tanke är alltid; visst fan, det är så här det känns. Jag är ju dum i huvudet!
Och trots att jag alltid går över tiden och man hinner bli ganska så överväntades så tycker jag när det sätter igång att det kunde ha lugnats sig en dag till. Jag skulle ju hinna göra det o det o det först ;)
Håll en tumme på torsdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar