Från hektiskt till lugn 🙏

 

I förra veckan gick verkligen allting ett i ett. Inte en lugn stund på det hela taget. På tisdagen fick jag återkoppling på Ellas logoped-utredning som gjordes för ett tag sedan och det var inget stringent historia utan tvärtom en ganska otydlig sammanfattning. Logopeden skulle undersöka ifall hon har dyslexi och/eller selektiv mutism. Dyslexi har hon inte! Men när det gäller selektiv mutism däremot var resultaten inte helt tydliga...Kontentan av det hela var att det kändes, om inte tillbaka på ruta ett så åtminstone som att vi står och stampar på samma ställe ännu. 🙄 Hon har stora svårigheter med skolarbetet och nu när hon går i åttan är kraven ganska stora. Vissa anpassningar får hon, men det är inte alla lärare som anammat det. Om jag ändå ska försöka vara lite positiv så skulle nu åtminstone specialpedagogen se till att alla lärare som Ella har ska ge samma anpassning, så jag hoppas att det verkligen når fram den här gången.

Den senaste veckan har Colin dessutom varit väldigt gnällig och extra mammig. Vill knappt alls vara på golvet och leka med sina saker, inte ens om man sitter med honom på golvet, utan det är bara famnen som duger (vilket famn som helst iofs när resten av familjen är hemma). 😆 Förutom när man är på öppna förskolan för där röjer han järnet med de andra knoddarna och bryr sig inte ett skvatt om mamma 🤨Colin verkar ha kommunens segaste tandkött som inte vill släppa igenom några bissingar. 9 1/2 månad och inga tänder än, men plötsligt skymtade jag något vitt i munnen på honom. Men icke att de trängt igenom utan det var som att man började kunna se framsidan på de fyra framtänderna...? Hmm! 🤨   Efter mycket om och men så såg jag igår att åtminstone en framtand i överkäken trängt igenom vilket tydligen vållade honom ganska mycket besvär för det var verkligen av i alla ändar med honom igår. Har hört att det finns fördelar med att de får tänderna sent, men å andra sidan lär det väl komma ett helt gäng på en gång nu då vilket lär märkas på hans humör, stackar´n 😅

Kolla vilken härlig filt jag hittade på röda korset för 40 spänn! 💙

Det övriga som ställde till veckan; Tvättmaskinen strular och lever ett eget liv (vilket vållar enorma problem i en 5-barnsfamilj) 😣och vi väntar tålmodigt på en reparatör från Roma antennteknik och dem är inte direkt kända för att vara kvicka. Tröstar oss med att den är ganska ny så det ska gå på garantin. Det funkar som den ska ibland, 🙄 så man får stå och passa på den...

Sambon blev dålig en kväll i förra veckan och fick tillbringa natten på lasarettet. Visade sig att blodtrycket var i taket. Igen kan jag säga för han har haft problem med det för flera år sedan, men då gjordes inte ett dyft. Nu har han fått medicin för det så vi håller tummarna för att det hjälper. 

En helt fruktansvärd grej, men alldeles för vanlig var att vi fick göra en polisanmälan mot två pojkspolingar som suttit och skickat nakenbilder till en av döttrarna. En sådan jä_la skitgrej som man blir helt vansinnig över, men som dessvärre händer precis hela tiden. Vet inte hur mycket sånt båda döttrarna fått. Är otroligt vanligt och det är långt ifrån bara tjejer (eller bara ungdomar för den delen) som är drabbade av fenomenet. 😡👿👿👿 Jag har pratat med båda flickornas lärare som har lovat att (återigen) ta upp det för diskussion på lektionstid

Något roligare som har hänt är att sonen Oliver och hans tjej Tilde har köpt sin första lägenhet och flyttade in där i förra veckan. Dem har tidigare bott i en pytteliten etta i andra hand , men flyttade nu in i en trea på drygt 70 kvm i ett ganska nyproducerat och riktigt fint område i stan, skönt för dem! I helgen ska dem till Ikea och fixa lite mera möbler, så nästa helg skulle vi få komma och kika *så nyfiken* 😄 Inte dåligt att köpa lägenhet i så unga år ( dem är bara 23 o 21 år) och har sparat ihop till kontantinsatsen själva 👏👏👏

Hur som haver så har den här veckan varit raka motsatsen till förra veckan. Med andra ord har den varit väldigt lugn och saker och ting har flutit på som det ska...😄🙏 Än så länge åtminstone, vi har ju bara onsdag ännu...😆 Nu har det blivit hög tid för vår dagliga promenad. Grått väder idag, men frisk luft behöver man ha ändå 🍁

Kram

😘

Läser just nu; Jag fann dig - Lisa Jewell

Lyssnar på just nu; Väldigt mycket barnvisor...😄

Jag har en plan!

Livets vägar har en tendens att vara rätt krokiga. När man tror att man har något utstakat framför sig så kommer det helt plötsligt en annan stig i ens väg som man slår in på och så är man oanat på väg åt ett annat håll än vad man från början hade tänkt. Det är väl lite så man kan beskriva min situation just nu. Hade väl aldrig kunnat tro att jag skulle vara hemma på ytterligare en föräldraledighet 47 år ung 😉 Men nu är jag det! Och lika lite som vi velat ha de äldre barnen på förskolan i tidig ålder, lika lite vill vi det för Colin. efter ett år på förskollärarprogrammet är jag än mer övertygad om att vi gör rätt med att vänta med förskolestarten. Men, pengar växer inte på träd och föräldradagarna är inte outsinliga, så något måste man hitta på för att få den ekvationen att gå ihop.

Nu har jag gjort en plan för nästa år så det är bara att vänta och se att det går i lås. 🤞 Vad det är återkommer jag om när vi vet.😄

 

Kram

😘

 

Läser just nu; Skuggorna och regnet - Håkan Nesser

Tittar på just nu; Säsong 9 av Blacklist som äntligen kommit på Netflix 👍 Som jag har längtat!!!🤎

Nio månader med Dig 💙

Den där klyschan om att tiden går fort är verkligen sann! Tiden går fort. Kanske framför allt när man har roligt. Och roligt har vi, varenda dag! 🥰 I förra veckan blev Colin redan 9 månader. Det "firades" med en liten magsjuka 😣 Lindrig visserligen, men ändå. Troligen var det något som vi dragit med oss hem ifrån öppna förskolan. Det har varit så skönt att man sluppit det helt  under pandemi-åren, men det lär väl komma igen tusenfalt denna vintern....

 Det har hänt så mycket den härlilla killen den senaste månaden. Utvecklingen går verkligen i en rasande fart 😅 Han har ju lärt sig krypa. Det om något blir ju för föräldrarna en enorm skillnad. Från att man vet vart man har dem, sitter där man sätter dem, så är barnet helt plötsligt överallt 😅 Och helst där man inte vill att dem ska vara. Nu under veckan har han även börjat dra sig upp och ställa sig mot möbler. Även där med samma "regel", där mamma inte vill att han ska ställa sig. Är en hel del i inredningen som behöver ändras/flyttas på har vi ju insett...

Ljuden blir fler och fler. Han säger nu pappa, mamma, där och något som liknar Ella. Mycket ggggg och kkkk och kakakakaka nu. För en mamma till en som har språkstörning så var ju lyckan total när han började sitta och säga kkk. 😂 Liksom bara "jaaaa, han har ingen språkstörning" typ 😂😂😂😂

För hur det än är med att man inte ska jämföra (sina) barn så blir det lite så när man tidigare har barn med npf och andra svårigheter att man liksom sitter och tja...inte letar "fel", men....kanske mer uppmärksam på de små sakerna. Och det gäller i både språk men också i fin-/grovmotorik. Jag har tex funderat en del på att Colin inte har varit en sån bebis som gärna stått och "hoppat" i knät vilket inte heller Eddie gjorde. När Eddie sen försökte ställa sig upp (vilket inte var förrän efter 1-årsdagen) så hade han fötterna som en balettdansös och la liksom ovansidan av foten i golvet. Det i sin tur gjorde då att han inte lärde sig gå förrän vid 21 1/2 månad efter sjukgymnastik och då med ortopediska skor. Så snacka om att jag var uppmärksam på hur Colin stretade med fötterna när han skulle försöka ställa sig upp! 😆 Men, inga konstigheter där inte, så det var bara mina hjärnspöken. Så den där extra uppmärksamheten är på gott och ont...

Det händer som sagt var mycket i hans utveckling nu och man kan se dem där framstegen varje dag. Såå härligt att få följa med på den resan, en gång till 💙🙏

Kram

😘

Läser just nu; Varje steg du tar - Lisa Jewell

Tittar på just nu; The valhalla murders på Netflix