Modemanifestet

Jag minns med fasa tiden på högstadiet. När alla skulle ha svindyra svinfula Levis-jeans. Den där lilla röda lappen som satt bak på fickan, utan den var man en given hack-kyckling. Och Wct-overaller, med sånt där äckligt kliande ludd på insidan. Kalla var dem. Och noppiga blev dem.

Och just det där med Levis jeansen. Jag minns att jag tjatade på mina föräldrar som var två väldigt ekonomiska människor och som naturligtvis tyckte det var vansinne att lägga 500 kronor på ett par byxor. Men till julklapp önskade jag mig pengar ett år och fick minsann råd att köpa ett par själv! Jag var jättelycklig...i ungefär 5 minuter. Alltså, jag tyckte inte de var snygga. Dem satt inte lika bra som mina 200-kronors jeans från Kapp-Ahl gjorde, de var inte lika sköna. Men ändå så hade jag på mig dem ett tag i skolan bara för att visa att jag har minsann också!

Vilken lättnad det var att komma till gymnasiet! Hamnade på en linje och i en klass som ingen från min gamla skola. På humanistiska. 30 elever där alla hade sin egna stil. Ingen ville se ut "som alla andra". Äntligen kunde jag klä mig som jag själv ville. Vilken befrielse!

Och än idag är jag där. Brukar säga "va skönt att ha uppnått den åldern att jag sätter på mig vad jag själv vill". Fast den åldern har jag varit i sen jag var 16. Att inte behöva gå och tänka på vad andra tycker. Vad "alla andra" har på sig. Jag kom till slut överrens med Levis-jeans. Under många år använde jag endast 501:or i alla möjliga olika tvättar. Köpta på Lantmännen för några hundringar mindre än vad JC tog.

Därför tycker jag det känns så härligt nu när det faktiskt har blivit som "inne" att ha sin egen stil. Att handla second hand, ordna klädbytesdagar, att sy om/ sy till sin egen garderob eller vad det nu kan tänkas vara. Många anger förstås som skäl att det är för miljön. Men jag tror allt går hand i hand.

Det är härligt att ha makten över sin garderob. Och på så vis även sin plånbok och sin miljöbelastning.

Om du inte kommit så långt med dig själv och din garderob ännu. Eller om du för den delen har det. Läs Modemanifestet och bli inspirerad!

Varför sträva efter att se ut och vara som "alla andra"???

Jag är jag (och vill se ut o klä mig som jag).

Och det stämmer faktiskt på oss alla!