Hipp hipp hurra 43 år idag

Sambon fyllder år idag och vad pasade bättre än att han fick åka bort till våran kompis och hämta hem husvagnen som vi köpt av honom :) Tipp topp modern -76:a ;)
Ingen av oss har haft husvagn tidigare, så tanken är att vi ska testa med denna lilla o billiga i sommar. Tycker vi det är kul så byter vi upp oss ev nästa år. (tips från dito kompis som i år har köpt en stoor o fin istället).

Och så fick han en kokbok i present också. Han önskade sig en av Mannerström, så jag köpte den största jag kunde hitta :)
Och han blev glad för den förstås.

Gympaskor=vårtecken

Ozzy verkligen avskydde sina vinterkängor. Det blev inte använda många gånger alls och det var alltid under vilda och högljudda protester. För husfridens skull satte jag oftast på honom raggsockor bara när vi ändå bara skulle åka bil/vagn tex. och fö. fick jag väl då bära honom.
Tyckte att det nu var dags för ett nytt försök med att få ungen att acceptera skor. I måndags när vi ändå var i stan och veckohandlade tog vi därför en tur till sko-affären. Inga högljudda protester under provningen, bara några "nej, neeej". Men däremot när vi kommit hem och jag tyckte vi skulle ut och prova dem så var han inte glad alls! Stod som en staty en god stund mitt på gräsmattan och såg ut som en åskmoln. Men till slut så tog han några steg...som blev några till och vips så sprang han runt överallt. 
Jaja, skor var kanhända inte så dumt att ha i af.

Buggan

Snabb leverans, kan inte säga annat. Beställde vagnen vid lunch på onsdagen och redan på fredag morgon hade den ena lådan hamnat på utlämningen i Hemse (pga storlek och tyngd) och vid ett kom sms om att den andra lådan låg på posten/Konsum i Klinte.
Packade naturligtvis upp den direkt och det var inte bara jag som var ivrig. Lilleman var med precis hela tiden under monteringen :)

Det fiffiga med denna syskonvagnen är att den funkar både för en och för två barn. Så vi kan använda nu redan till Ozzy, sen blir det för båda och längre fram endast för lillebror. (En sittdel till följde med också).
Och däremellan kan vi använda den för antingen den ena, eller andra eller båda samtidigt, istället för att behöva ha flera vagnar åt killarna.

I monoläge blir den inte bredare än en vanlig e-ljunga, även fast den ser ut att vara det. Tog en premiärtur i söndagens strålande solsken. Som synes så var det gumpig grusväg som testades först, godkänt med plus i kanten. Passageraren var riktigt nöjd även han.

För övrigt bjöd helgen både på bu och bä kan man säga.
I lördags åkte vi till pappas hus med sambons firmabil och tog hem en del av en bokhylla samt två soffor. Packade en del porslin i flyttlådor och en redig massa till Kupan samt alla mediciner som jag hittade som jag ska lämna in på apoteket. Efter en fika hos grannfrun så åkte vi hemåt.
Bara för att finna på att våran vattenpump hade lagt av! Och då menar jag verkligen lagt av, för gott, lämnat in, totalt gett upp!!! Sambon slösade tre timmar med den utan resultat. Våran kvällsmat fick bestå av macka, mjölk och några bullar vi fått med från grannfrun. Sen gick vi och la oss vid 21 redan...

Söndag morgon började jakten på en röris och faktiskt så kom det en vid halv-elva redan!!! Bytte backventilen i brunnen, den som spökat hela tiden och varit orsak till att de senaste pumparna bränt ner. In med en ny pump och så hade vi vatten igen, thank God!!!
Hur handikappad är man inte när man är utan vatten liksom? Något tröttsamt är det ockås eftersom vi haft någon form av strul med vattnet under alla år vi bott här. Men nu så, om vi ska tro denna rörmokare, ska det fungera!
(Medan röris höll på med sitt fixade jag bumpersskyddet till buggan. Super-duper-lätt och gissa om jag kommer att göra en massa sådana och byta ofta!)
Sufflett ska tydligen vara ganska lätt att sy till den här vagnen också (finns mängder att köpa också för den delen) vilket i mitt tycke var ett annat + för den här vagnen. Jag har en tendens att tröttna på vagnar efter ett tag och det kan bli dyrt i längden att byta stup i ett. Kan man däremot förändra vagnen själv så...tja, ni fattar. 

Pläden har min mamma gjort. Den låg halvfärdig i en garderob med virknål och nysta. Men eftersom jag inte alls kan virka sånt så fäste jag bara garnet så den fick anses färdig. Matchade den inte himla bra va!?

Och på kvällen när killarna kom hem fixade dem om på hallen uppe. Morfars soffor istället för den gamla fula (och väldigt slitna) som följde med huset. Blev riktigt bra!

Syskonvagn

Kommer att behöva en syskonvagn när knodd kommer. Vi har kollat runt ett bra tag nu, men fastnade till slut för en Bugaboo Donkey av flera skäl. Främst för att den både går att använda som enkelvagn och syskonvagn. Den är beställd så nu är det bara att vänta :)

(Bild lånad från Bayshop.se)

Svacka

Just nu är jag hemskt dålig på att blogga. Har hamnat i nån form av svacka när allt bara känns jobbigt.
Formsvacka. Är mest bara trött. Hela tiden trött. Fast försöker ändå få något vettigt gjort varje dag. Ibland räcker bara orken till den dagliga tvätten och matlagningen. Ibland till lite mera, men inte mycket.
Trycker i mig järntabletter och blutsaft, men känns ändå som att blodvärdet har stannat i källaren.

Har haft vissa dagar med värsta deppet också. Fattar egentligen inte varför, men deppar ändå.
Förkylningarna som varit så envisa har övergått till magstrul. Inte magsjuka modell vinterkräk-varianten, men magar krånglar till o från hos mig och barnen. 
Möss har vi i huset ännu. Rasslar i väggarna. Härom kvällen kom en spatserande på kanten runt öppna spisen i vardagsrummet när jag satt ensam vaken och kollade på film. Upptäckte att det varit besök i en garderob i det rummet som ska göras i ordning till Ozzy. Söndertuggade plastsäckar som jag förvarar täcken i, men täckena hade tydligen inte smakat gott i af. Det rummet skulle vi ta tag i nu ganska snart, måla och lägga nytt golv i. Jag har planerat hela inredningen för hur fint det skulle bli där för Lilleman. Men lusten försvann liksom. Vill inte flytta in honom i ett rum där det ev. ränner möss i garderoben (som är utan dörrar, bara draperier framför).
Katten bara ligger och sover. Vill inte ut. Pissar överallt utom i lådan. Och tar inga möss...

Bouppteckningen efter pappa har blivit klar. Jag har fixat med allt så det nu står på mig. Ringt försäkringsbolag och gjort ägarbyte på bilen. Känns som att det börjar komma i land med allt det där praktiska nu. "Bara" tömning av huset kvar. Inte så bara att tömma det. Ett hem han haft i över 40 år, mycket grejer blir det på 40 år. Och då den där orken som jag inte riktigt har. Och småttingar som byts av med att vara lite sjuka mest hela tiden.

Och så saknar jag honom, pappa. I söndags fyllde dotri 7 år. Hon fick bl.a. en cykel av oss. Sörjde att han inte kom hit och grattade henne. Att han inte fick se henne så stolt försöka lära sig cykla på sin nya fina cykel. Vet att han hade velat göra det.
Mormor och hennes syster var här och det var ju L förstås glad för. Men jag blev bara trött av dem, eller iaf av mormor då. Hon som alltid ska komma med negativa kommentarer om att vi ska ha barn igen. Hennes totala oförmåga att glädjas åt någonting. Varken för egen del eller för andra. Visserligen har hon alltid varit sådan, men det gör det inte mindre jobbigt. Just sånt som alltid jag och pappa ventilerade i telefon efter deras besök här. Och så kändes allt mycket bättre när jag fått gnälla av mig till honom och han alltid hade något klokt att säga. Men i söndagskväll när tanken dök upp. Jag var tom på väg att ta telefonen i handen och så insåg jag; jag kan inte ringa honom!

Något jag iaf är bra på är ju att ta mig i kragen och rycka upp mig, ta nya tag. Så jag ska väl försöka göra det. Snart. Märker att allt känns så himla mycket lättare de dagar solen skiner, fåglar kvittrar och det blir lite vår i luften. Men så kommer en grå-disig dag igen och så är jag tillbaka. Puuuh...

Våren på G och vi med

Äntligen, äntligen har det börjat vända. Inte för att vi på långa vägar känns helt friska ännu, men nu går det ändå åt rätt håll. Igår hade vi kanon-väder hela dagen och barnen orkade i allafall ut en stund i solskenet, vilket kändes som ett stort steg i rätt riktning.
Sen att natten återigen har varit hostig och kämpig det kan jag ändå leva med. Nu är våren på väg och när solen skiner känns allt i livet så himla mycket lättare.

Sjukstuga

Man ska inte ropa hej förrän man är över ån. Och det var vi tydligen inte. Lagom jag trodde det hade vänt till det bättre började Lilleman att snörvla, mer och mer. Sen satte Ella igång för att snart följas av Lowe och nu är det min tur.
Idag är en sån dag när jag önskar att jag varit man; bara kunna ligga på soffan och vara sådär lagom döende.
Men eftersom jag nu inte är en man så är det förstås eld i spisen, tvättmaskinen snurrar, köket är i ordning och något ätbart är framtaget från frysen så att det blir mat åt familjen ikväll. Får va lite döende sen efter kl 18.

Å andra sidan ligger det väl inte heller i min natur att bara ligga och inget göra. Men ska iaf unna mig lite pauser med stickningen under dagen och bara burra ner mig med småttingarna medan vi hostar ikapp.