Eller jag ska väl kanske säga äldre istället.
Jag funderar ibland på det där, men viftar oftast lika snabbt bort det.
Som att det är en evighet tills dess.
Eller "usch-jag-tar-det-när-det-är-dags"
37 år i år. Om jag är hemma i tre år med nästa knodd, då är jag 40 (!!!) när jag är "färdig" med hemma-mamma-tillvaron.
Va gör man då? Pluggar? Sätter sig i kassan på Konsum? INTE söka mig till äldreomsorgen iaf! Skulle aldrig klara det där, att hand om gamla människor. Nä, det är inte alls nåt för mig.
Plugga då? Men alltså, sitta på högskolan bland en massa strax-över-20-folk, ha 3-4 års studier framför mig och huset fullt av 7 ungar...När jag hade 4 barn kändes det som att det kaaanske skulle funka, men 7...eller 6 stycken iaf. Äldsta lär väl vara nästan på G flygfärdig. Fast visst f_n, jag älskar å plugga och dessutom ett ämne som jag brinner för, men ändå...
Jobb då? Starta eget?
Nä, jag viftar bort det igen. Är för krångligt å tänka på. Jag vill fortsätta vara hemma med knodds tills...jag kan väl ta hand om barnbarnen sen också, skämt åsido.
VETTE 17!!!!
"Jag har några år till att bestämma mig", har jag sagt nu i några år. Jaja, men det stämmer ju ännu. Vem vet, vi bor kanske inte kvar i Sverige då ens, så varför planera så in i h-vete!?
Idag är idag och imorgon är en ny dag. Nu är nu och nästa timme en annan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar